ადგილობრივი სახელწოდება
ჯიმლა (წკრიალა სოკო) (1), ჯიმლოვანა (მთიულ.) (2), ჯიმლაი (მოხეურ.) (3), წრიალა (თუშ.) (4).
აღწერა
ქუდი — 2–5 სმ-მდე დიამეტრის. გლუვი, თავდაპირველად ნახევარსფეროსებრი ან კონუსისებრი, შემდეგ ნახევრად გაშლილი, ქოლგისებრი, რამდენადმე ამობურცული, ან თითქმის ბრტყელი, შუაში მოზრდილი მოყავისფრო ბორცვაკით, გლუვი, ნესტიან ამინდში წებოვანი ზედაპირით, კიდეები დაღარული ან დაკბილული, მოყავისფრო-მოყვითალო ან ღია თამბაქოსფერი, ზოგჯერ ოხრა ან ჩალისფერი, მშრალ ამინდში უფრო მკრთალი კრემისფერი. ფირფიტები თავდაპირველად შეზრდილი, შემდეგ თავისუფალი, მეჩხერი, ნესტიან ამინდში ოხრა, მშრალ ამინდში მოთეთრო-კრემისფერი. ფეხი — 4–10 სმ-მდე სიგრძის და 0.2–0.6 სმ-მდე სისქის, ცილინდრული, მთლიანი, მკვრივი, მომწიფებისას უხეშბოჭკოვანი, ძირში ოდნავ გამსხვილებული, ქუდისფერი ზედაპირით. რბილობი — თხელი, მკრთალი ყვითელი ან მოთეთრო, ჰაერზე ფერს არ იცვლის, რბილი მოტკბო გემოთი და ნუშის სუნით. სპორები — კვერცხისებრ-ელიფსური, უფერული, 7–10 X 4–6 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, ტყისპირებში, საძოვრებზე, მდელოებსა და მინდვრებში, გაზაფხულიდან გვიან შემოდგომამდე. ხშირად ქმნის „ქაჯის წრეს“.
გავრცელება — საქართველოში ყველგან (5).
გამოყენება
საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება ახალი და გამშრალი (1).
ხევი — „სოკოს ერთერთი სახეობაა. ავდრიანობაში ჯიმლამ მწკრივებად იცის ამასვლა. ეს სოკო წვრილი კია, მაგრამ გემრიელია“, „ჯიმლოვანა — სოკოსგულიანი ნამცხვარი“ (3), „ჯიმლა სოკოს ხარშავენ ან წვავენ და ზოგჯერ მას ხაჭაპურის მსგავსად აკეთებენ ამ შემთხვევეაში ცომში ყველის მაგივრად მოთავსებულია ჯიმლა სოკო, რომელსაც ეძახიან ჯიმლოვანას“ (6). თუშეთი — „ძალიან გემრიელი სოკოა, ზამთრისთვის ვინახავთ გამხმარს“ (4).
წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. მაყაშვილი, ა. (1991) ბოტანიკური ლექსიკონი: მცენარეთა სახელწოდებანი. საქ. მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – მე-3 გამოცემა. თბილისი: მეცნიერება.
3. ღუდუშაური, ი. (2011) მოხეურ სიტყვათა ლექსიკონი. ალექსანდრე ორბელიანის საზ-ბა. – თბილისი.
4. ასაბაშვილი, პ. (2014) სოფ. ომალო, თუშეთი.
5. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).
6. ფიცხელაური, გ. (2015) სტეფანწმინდა, ყაზბეგი.
Local Name
Jimla (Ts’k’riala sok’o) (1), Jimlovana (mtiul.) (2), Jimlai (mokh.) (3), Ts’riala (tush.) (4).
Description
Cap: The cap is 2–5 cm across, bell-shaped with a somewhat inrolled margin at first, becoming broadly convex with an even or uplifted margin, but often retaining a slight central bump, dry, bald, pale tan or buff occasionally white, or reddish tan, usually changing color markedly as it dries out, the margin sometimes faintly lined. Gills are attached to the stem or free from it, nearly distant, white or pale tan. Stem: The stem is 4–10 cm long, 0.2–0.6 cm thick, cylindrical, equal, dry, tough and pliant, whitish or colored like the cap. Flesh: The flesh is thin, pale yellow or whitish, not changing when sliced, sometimes with pleasant almond odor and mild taste. Spores: The spores are 7–10 X 4–6 µm, elliptical or egg-shaped, pure white or colorless.
Habitat: On soils, in gardens, on the roadbeds, paths, on meadows, grasslands, pastures, on the edges of forests and so on, often creates fairy rings. Season: Summer, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (5).
Uses
Edibility: Edible when young, fresh and dry (1).
Khevi — “Jimla is a small, but tasty mushroom, which grows in lines and rows, side-by-side, often in rainy weather”. “Jimlovana — is a pie with mushroom stuffing” (3). “Usually, there is a several ways to cooking Jimla, some are boil them, some are fry them and some make a pie with mushroom stuffing, like khachapuri — which is called Jimlovana” (6). Tusheti — “Very tasty mushrooms, we dry them for winter” (4).
References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Makashvili, A. (1991) Botanical Dictionary. Tbilisi: Metsniereba.
3. Ghudushauri, I. (2011) Dictionary of the Mokhevian Dialect. Tbilisi.
4. Asabashvili, P. (2014) Vlg. Omalo, Tusheti.
5. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).
6. Pitskhelauri, G. (2015) Stepantsminda, Kazbegi.