ადგილობრივი სახელწოდება
ჯანგარო (თუშ.) [1, 2, 3], კლდის ჟანგი (თუშ.) [1]
მორფოლოგიური აღწერა
თალუსი ფირფიტისებრი, გაურკვეველი ფორმის, იშვიათად არასწორი როზეტისებრი, საკმაოდ სუსტად მიმაგრებული სუბსტრატზე, ნაკვთები 5-10 მმ სიგანის, ბრტყელი ან ოდნავ ამობურცული, ღრმად ჩაჭრილი, ხშირად მჭიდროდ შეკრებილი და ერთმანეთზე მოუწესრიგებლად დალაგებული. ზემოთა ზედაპირი მომწვანო, მონაცრისფრო-მომწვანო, მოყვითალო, ცენტრისკენ ხშირად უფრო მუქი, ნაკვთების კიდეებისკენ პრიალა, იზიდიებისა და სორედიების გარეშე. ქვემოთა ზედაპირი ღია ყავისფერიდან მუქ ყავისფერამდე, მოკლე რიცინებით. აპოტეციუმები მჯდომარე 10 მმ დიამეტრის, მუქი ყავისფერი დისკოთი და მეტ-ნაკლებად მთლიანი ან ოდნავ დაკბილული კიდით. სპორა 8-12 X 5-7 მკმ.
ჰაბიტატი
სილიკატურ კლდეებსა და ლოდებზე.
გავრცელება
სვანეთი, რაჭა-ლეჩხუმი, იმერეთი, აჭარა, ქართლი, მთიულეთი, კახეთი, თრიალეთი, ჯავახეთი, მესხეთი [5].
ტრადიციული გამოყენება
თუშეთი – „ჯანგარო, კლდის ჟანგია, საღებავად ვიყენებთ, აგურისფერი გამოდის“ [1]; „ჯანგარო კლდეებზე და დიდ ლოდებზეა, ვაგროვებ, დავალბობ 1-2 დღე, მერე ამ წყალში ჩავდებ ძაფს, ვადუღებ 30 წუთი, ამოვიღებ, შევფუთავ ცელოფანში, გაცივდება და გავრეცხავ. შოკოლადზე ღია ფერის გამოდის“ [2]; „ჯანგაროს საღებავად ვიყენებ, აგურისფერი გამოდის“ [3]. აჭარა – „დიდ ლოდებზე რომ არის ფერად-ფერადი, იმას ვაგროვებდით ბავშვობაში და დავყრიდით ლიპ ქვაზე, მეორე მოგრძო ქვით მოვურევდით, სანამ არ გაიხსნებოდა, ვიყენებდით სახატავად ფურცლებზე, ქვებზე. აბა სად იყო ფერადი ფანქრები. ვიღებდით ჟანგისფერს, ყავისფერს, თეთრს, გახუნებულ ბალახისფერს. მოწითალო უფრო ქვაზე ზემოდან მზის მხარეს იყო, მწვანე უფრო ჩრდილის მხარეს იზრდებოდა“ [4].
წყაროები
1. მელაიძე, ქ., იჭრიაული, ნ. 2014. სოფ. ალვანი, ახმეტა. 2. ხოსიკურიძე, ა. 2014. სოფ. ომალო, ახმეტა. 3. ბახტურიძე, ც. 2014. … 4. კვიახიძე, ე. 2016. სოფ. რიყეთი, ხულო (ეკომიგრანტი სოფ. ღრმაღელეში, ლანჩხუთი). 5. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. 1986. საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება.
Local Name
Jangaro (Tush.) [1, 2, 3], k’ldis zhangi (Tush.) [1]
Description
Thallus foliose, of irregular shape, rarely irregular rosette-like, rather loosely attached to the substrate; lobes 5-10 mm wide, flat of slightly convex, deeply curved, often densely and irregularly crowded. Upper surface greenish, green-grey, yellowish, often darker towards the centre, shiny towards margings, without soralia and isidia; lower surface light to dark brown, with short rhizines. Apothecia sessile with 10 mm diam. dark brown disk and more or less entire or slightly dentate margin. Spores 8-12 X 5-7µ.
Habitat
On siliceous rocks and stones.
Distribution
Svaneti, Racha-Lechkhumi, Imereti, Adjara, Kartli, Mtiuleti, Kakheti, Trialeti, Javakheti, Meskheti [5].
Uses
Tusheti – “We use “jangaro”, i.e. the “rock rust” for dying to produce brick-red colour” [1]; “Jangaro” grows on rocks and big stones; I collect it, dip in water for 1-2 days, then put thread into this water, boil for 30 minutes, take the thread out, wrap in plastic package, cool and then wash. The colour is lighter than that of chocolate” [2]; „I use “jangaro” for thread colouring, it gives brick-red colour“[3]. Adjara – “In childhood we collected colourful things that occur on big stones, poured them onto a wet stone, then steered with a long stone until they dissolve and used to paint on paper. We did not have colour pencils. Thus we made rust-colour, brown, white, dry grass colour paints. Reddish ones more often occurred on the upper sunlit side, green ones more often grew on shaded side” [4].
References
1. Melaidze, K., Ichriauli, N. 2014. Vill. Alvani, Akhmeta. 2. Khosikuridze, A. 2014. Vill. Omalo, Akhmeta, Tusheti. 3. Bakhturidze, Ts. 2014. … 4. Kviakhidze, E. 2016. Vill. Riketi, Khulo (eco-migrant in vill, Ghrmaghele, Lanchkhuti). 5. Nakhutsrishvili, I.G., et al. 1986. Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Metsniereba, Tbilisi.