Author:

Clitocybe nebularis (Batsch) P. Kumm.

Clitocybe nebularis

ALL

ადგილობრივი სახელწოდება
მინდვრის სოკო (1).

აღწერა
ქუდი — 5–20 სმ-მდე დიამეტრის. ბალიშისებრი, ხორცოვანი. ზედაპირი ჯერ ფქვილისებრი ნაფიფქითაა დაფარული, შემდეგ გლუვი ხდება. თავიდან კიდეები შეკეცილი აქვს, შემდეგ – რამდენადმე გაშლილი. ღია მონაცრისფრო ან მონაცრისფრო-მოყავისფრო. ფირფიტები მოთეთრო შეფერილობის, შეზრდილი ან ოდნავ დაღმავალი, კრემისფერი. ფეხი — 6–12 სმ-მდე სიგრძის და 1–3 სმ-მდე სისქის, ძირში ბოლქვისებრი, მოთეთრო შეფერილობის. რბილობი — მოთეთრო, ფქვილისთვის დამახასიათებელი სუნით. სპორები — ელიფსური, გლუვი, უფერული ან მკრთალი მოყვითალო, 5–8 X 3–5 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, ტყეში და ტყისპირებში, მინდვრებსა და მდელოებზე, ასევე, პარკებსა და ბაღებში, ზაფხულ-შემოდგომით.
გავრცელება — მთელ საქართველოში (2).

გამოყენება
საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება ახალი (1).

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).

Local Name
Mindvris sok’o (1).

Description
Cap: The cap is 5–20 cm, convex, flat, shallowly depressed, or irregular and distorted, dry or moist, hoary, finely hairy, or relatively smooth, gray to brownish gray, the margin inrolled at first and later wavy, sometimes lined. Gills are broadly attached to the stem or beginning to run down it, close, creamy. Stem: The stem is 6–12 cm long, 1–3 cm thick, with an enlarged base, dry, fairly smooth, or with tiny brownish fibers, white to cream, dingy when handled. Flesh: The flesh is white or whitish, thick, odor mealy. Spores: The spores are 5–8 X 3–5 µm, elliptical, smooth, colourless or pale yellowish.
Habitat: On soils, in leafy and coniferous forests, on the edges of the forests, on meadows and grasslands, also in gardens and squares. Season: Summer, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (2).

Uses
Edibility: Edible when young and fresh (1).

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).

Photo: Clitocybe nebularis

Clavariadelphus pistillaris (L.) Donk

DSC03672

Clavariadelphus pistillaris

ადგილობრივი სახელწოდება
კომბალა სოკო (1).

აღწერა
ნაყოფსხეული — კომბლის, კვერთხის ან გურზის ფორმის, 10–30 სმ-მდე სიგრძის და 2–5 სმ-მდე სიგანის, ზოგჯერ მონარინჯისფრო-მოყვითალო, ლიმნისფერი ელფერით, ზოგჯერ მოყავისფრო-მოყვითალო აგურისფერი ელფერით, ზოგჯერ უდაბნოს ქვიშისფერი-ოხრა, ხელის დაჭერისას მოწითალო-მოყავისფრო ელფერს იძენს. ფეხი ძირისკენ ვიწროვდება. სპორები — ელიფსური, გლუვი ზედაპირით, მოთეთრო ან მკრთალი მოყვითალო-კრემისფერი, 9–14 X 5–8 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, ფოთლოვან ტყეში, უმეტესად წიფლნარში, ზოგჯერ, ფოთლებით უხვად დაფარულ ტყისპირებშიც, ზაფხულ-შემოდგომით.
გავრცელება — ჯავახეთი, კახეთი (2).

გამოყენება
საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება ნორჩი (1).

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).

Local Name
Kombala sok’o (1).

Description
Fruitbody: The fruitbody is 10-30 cm high, 2-5 cm wide, forming a large club swollen at its apex, light yellow to deep ochre, with a purplish-lavender bloom over the stem, dry, smooth, with longitudinal wrinkles on the lower part of the club, never branching. Stem: The stem is 10–22 cm long, 1–3 cm thick, club-shaped, with a basal bulb that is gradually swollen, bald, whitish above the ring, brownish below, bruising and discoloring brown to brownish, with a high, double-edged, moveable ring that features a brownish edge on the underside. Flesh: The flesh is firm then soft and spongy, white, bruising brownish, odor sickly, taste mild to bitter. Spores: The spores are 9–14 X 5–8 µm, elliptical, smooth, white to yellowish.
Habitat: On soils, in leafy forests, on the edges of forests, especially beech. Season: Summer, autumn.
Distribution: Javakheti, Kakheti (2).

Uses
Edibility: Edible when young and fresh (1).

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).

Chlorophyllum rachodes (Vittad.) Vellinga

Macrolepiota rhacodes 6

ALL

ადგილობრივი სახელწოდება
რბილობწითელა წეროსწვივა (1).

აღწერა
ქუდი — 10–15 სმ-მდე დიამეტრის. თავდაპირველად სფეროსებრი, შემდეგ ქოლგისებრი, დახეთქილი და ბოჭკოვანი, მონაცრისფრო-მოყვითალო ან მოჟანგისფრო-მურა ზედაპირით, რომელიც მეჩხერად განწყობილი, ოთხკუთხა, მომსხო, მოყავისფრო შეფერილობის ქერცლებითაა დაფარული. ფეხთან მიმაგრების ადგილას რგოლით (კოლარიუმით) შეზრდილი მოთეთრო ფირფიტებით. ფეხი — 10–22 სმ-მდე სიგრძის და 1–3 სმ-მდე სისქის, ძირში ბოლქვისებრი, მოთეთრო-მოყავისფრო შეფერილობის. საყელო მოთეთრო-მურა, ფეხის მიმართ მოძრავია. რბილობი — თეთრი, ჰაერზე მოწითალო ხდება, განსაკუთრებით ფეხში. სპორები — ელიფსური, ზოგჯერ ფართო-ელიფსური ან მომრგვალო-მსხლისებური, გლუვი, მკრთალი კრემისფერი, თეთრი ან უფერული, 8.5–13 X 5–8 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, ტყეში და ტყისპირებში, ზაფხულ-შემოდგომით.
გავრცელება — მთელ საქართველოში (2).

გამოყენება
საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება ახალი (1).

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).

Local Name
Rbilobts’itela ts’erosts’viva (1).

Description
Cap: The cap is 10–15 cm, convex to nearly round when young, becoming broadly convex, flat, or very broadly bell-shaped, dry, soft, bald and grayish brown when in the button stage, but soon breaking up so that the center remains smooth and brown but the rest of the surface consists of shaggy scales with brownish tips over a whitish, fibrillose background. Gills are free from the stem, close or nearly crowded, short-gills frequent, white or, in maturity, pale brownish, often with brownish edges. Stem: The stem is 10–22 cm long, 1–3 cm thick, club-shaped, with a basal bulb that is gradually swollen, bald, whitish above the ring, brownish below, bruising and discoloring brown to brownish, with a high, double-edged, moveable ring that features a brownish edge on the underside. Flesh: The flesh is whitish to pale brownish, staining pinkish orange to reddish, then slowly brownish when sliced (especially near the apex of the stem), thick. Spores: The spores are 8.5–13 X 5–8 µm, elliptical or broadly ellipsoidal to globose or pyriform (pear-shaped), smooth, colourless, white or pale cream.
Habitat: On soils, in mixed woodland, on the edges of forests. Season: Summer, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (2).

Uses
Edibility: Edible when young and fresh (1).

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).

Calvatia gigantea (Batsch) Lloyd

calvatia

ALL

ადგილობრივი სახელწოდება
გიგანტური ფშუკუნა (1), ფურფაშაი (თუშ.) (2), ბატკანა (კახ.) (3).

აღწერა
ნაყოფსხეული — სფეროსებრი, იშვიათად კვერცხისებრი, 50 სმ-მდე და ზოგჯერ მეტი დიამეტრის. მისი წონა ზოგჯერ 15 კგ-მდე აღწევს. ზედაპირი თავდაპირველად თეთრი, შემდეგ მოყვითალო-მურა. გარსი სკდება არაწესიერი ფორმის ნაწილებად, სცილდება შიგნითა რბილობს და აშიშვლებს მას. რბილობი — ბამბისებრი, თავდაპირველად თეთრი, შემდეგ მოყვითალო-მომწვანო, შემდეგ კი მოყავისფრო-ზეთისხილისფერი ხდება. სპორები — სფეროსებრი, ოდნავ ხორკლიანი ან თითქმის გლუვი, მოყვითალო-მოყავისფრო, 3–5.5 X 3–5 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, უმეტესად მაღალმთიან და სუბალპურ მდელოებსა და მინდვრებში, ასევე, ტყისპირებშიც, ზაფხულ-შემოდგომით.
გავრცელება — მთელ საქართველოში, იშვიათად (3).

გამოყენება
საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება მხოლოდ ნორჩი, ვიდრე რბილობი თეთრია (1).

თუშეთი — „ ფურფაშა ქვებივით ყრია ხოლმე მდელოზე, ძალიან დიდებია, გემრიელი სოკოა“ (2), „ფურფაშაი მთის სოკოა, ძალიან დიდი იზრდება. ფურფაშა ხან საკედისოდ (თუჯის ქვაბი, ღომის ქვაბი) სწორიც იზარდებ“ (2). კახეთი — „დიდი თეთრი სოკოებია, ბატკანას ეძახიან, გეგონება ქვები ყრიაო შორიდან რომ დაინახავ“ (4), „ვედროზე დიდ თავს იკეთებს – მაგას ვეძახით ბატკანას, ძირითადად მწყემსები აგროვებენ“ (4).

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. ცოცანიძე, გ. (2012) თუშური ლექსიკონი. თბილისი: ბაკურ სულაკაურის გამ-ბა.
3. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).
4. გონაშვილი, ბ. (2016) დედოფლისწყარო.

Local Name
Gigant’uri pshuk’una (1), Purpashai (tush.) (2), Bat’k’ana (kakh.) (3).

Description
Fruiting Body: Shaped like a ball, or nearly so, up to 50 cm or more across, some of them up to 15 kg, white when fresh, becoming yellowish or olive brown, finely velvety when young, but soon smooth, soft, interior white and fleshy, becoming yellowish or greenish yellow, the outer surface eventually falling away in pieces, often with a small cord at the point of attachment to the ground. Flesh: The flesh is thick and white, rarely discoloring a pinkish wine color in wet weather. Spores: The spores are 3–5.5 X 3–5 µm, round or nearly so, minutely spiny or nearly smooth.
Habitat: Growing in grass often at the edges of meadows, in drainage ditches, or under brush. Season: Summer, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (3).

Uses
Edibility: Edible when young and fresh, while the flesh is white (1).

Tusheti — “Purpashai is like a stones on the meadows, they are very big, these fungi are also very tasty” (2), “Purpashai is a mountain fungi, very big in size” (2). Kakheti — “There are some big and white fungi, locals call them Bat’k’ana, they’re look like a stones on the meadows” (4), “we call them Bat’k’ana, local shepherds often gather them on the meadows, very big ones, some of them bigger than bucket” (4).

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Tsotsanidze, G. (2012) Tushetian dictionary. Tbilisi: Bakur Sulakauri Publishing.
3. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).
4. Gonashvili, B. (2016) Dedoplistskaro.

 

Agaricus campestris L.

Agaricus campestris

ALL

ადგილობრივი სახელწოდება
მდელოს ქამა (1), ქამა-სოკო, ქამა (იმერ.), მინდვრის სოკო (გურ.), მარქვალი (აჭ.) (2), ნეხვის სოკო (3), ქამარა სოკო (ჯავ.) (4).

აღწერა
ქუდი — 5–12 სმ-მდე დიამეტრის. თავდაპირველად ნახევარსფეროსებრი, გაშლის შემდეგ ბრტყლად ამოზნექილი, მურა ქერცლებით დაფარული ზედაპირით, მოთეთრო-კრემისფერი. ფირფიტები თავდაპირველად თეთრი, შემდეგ მოვარდისფრო, შემდეგ მოყავისფრო-მურა-წაბლისფერი, მოიისფრო-მეწამული ელფერით. ფეხი — 3–10 სმ-მდე სიგრძის და 1–2 სმ-მდე სისქის, ცილინდრული, სწორი, უმეტესად თანაბარი სისქის, იშვიათად ძირისკენ რამდენადმე გაფართოებულ-გამსხვილებული, მოთეთრო-კრემისფერი, ზოგჯერ მოყვითალო ელფერით, ფეხის შუა ხაზის დონეზე გააჩნია განიერი, თეთრი ან მოთეთრო შეფერილობის საყელო. რბილობი — თეთრი, გადატეხვისას, ჰაერზე მოწითალო-მოვარდისფრო ხდება. სპორები — კვერცხისებრ-ელიფსური, მურა-მეწამული, 5–9 X 4–6.5 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, მდელოზე, მინდორში, საძოვრებზე, ბაღ-პარკებში, განსაკუთრებით ნაკელიან ნიადაგზე, ადრე გაზაფხულიდან გვიან შემოდგომამდე. ზოგჯერ ქმნის წრეებს „ქაჯის წრეს“.
გავრცელება — მთელ საქართველოში (5).

გამოყენება
კარგ საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება ახალი (1).

ყაზბეგი — „ ქამას ვაგროვებ მდელოზე, ზოლებად ან წრეებზე იზრდება“ (6). კახეთი — „ქამას — „ჩამადან გორას“ ეძახიან, რაიონის შემოსასვლთან…, მიმდებარე ტერიტორიაზე ვაგროვებ, დიდი ველებია და მანდ ვკრეფავთ ხოლმე, დაკრეფისას ძირიანად არ უნდა ამოიღო რომ შემდეგ კიდევ ამოვიდეს“ (7). მესტია — „ჩემ ბავშვობაში დედა აგროვებდა მდელოზე ქამას, სვანურ მარილთან ერთად დაკეპავდა და კუბდარს გულად უკეთებდა“ (8).

შენიშვნა: ქამა სოკოს საქართველოს ყველა რეგიონში ცნობენ და აგროვებენ საჭმელად, ითვლება ერთერთ ყველაზე გემრიელ სოკოდ. მინდვრის ქამას და მდელოს ქამას, ორივეს ერთი სახელწოდებით — ქამათი მოიხსენიებენ და ერთმანეთისგან თითქმის ვერ ანსხვავებენ.

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. მაყაშვილი, ა. (1991) ბოტანიკური ლექსიკონი: მცენარეთა სახელწოდებანი. საქ. მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – მე-3 გამოცემა. თბილისი: მეცნიერება.
3. ორბელიანი, სულხან-საბა (1991) ლექსიკონი ქართული. საქ. მეცნ. აკად., ხელნაწერთა ინ-ტი. – თბილისი: მერანი.
4. ზედგენიძე, გ. (2014) ჯავახური ლექსიკონი. თბილისი: საუნჯე.
5. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).
6. ნაროზაული შ. (2015) სოფ. არშა, ყაზბეგი.
7. გონაშვილი, ბ. (2016) დედოფლისწყარო.
8. გუჯეჯიანი ჩ. (2014) მესტია.

Local Name
Mdelos kama (1), Kama sok’o, Kama (imer.), Mindvris sok’o (gur.), Markvali (adjar.) (2), Nekhvis sok’o (3), Kamara sok’o (javakh.) (4).

Description
Cap: The cap is 5–12 cm across, convex to broadly convex, occasionally nearly flat, whitish, smooth and glossy to fibrous to nearly wooly or scaly. Gills are free from the stem, deep pink becoming brown and then dark chocolate brown in maturity, crowded. Stem: The stem is 3–10 cm tall, 1–2 cm thick, cylindrical, more or less equal, sometimes tapering slightly to base, with a quickly collapsing white ring, not bruising yellow. Flesh: The flesh is thick and white, rarely discoloring a pinkish wine color in wet weather. Spores: The spores are 5–9 X 4–6.5 µm, elliptic, brownish.
Habitat: On soils, in meadows, fields, lawns, and grassy areas (sometimes in fairy rings). Season: Spring, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (5).

Uses
Edibility: Edible when fresh (1).

Kazbegi — “I gather Kama on meadows, growing up – they are often making up some kind of lines or circles” (6). Kakheti — “Kama is called also “Chamadan gora”, in our region there is a large meadows, where we often gather these mushrooms” (7). Mestia — “When I was a kid, my mother used to gather these mushrooms on meadows, then she minced them and salted them with a special svanetian salt — to make thus the mince of kubdari” (8).

Note: Kama is well known and probably most popular and recognisable mushroom in all regions of Georgia.

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Makashvili, A. (1991) Botanical Dictionary. Tbilisi: Metsniereba.
3. Orbeliani, Sulkhan-Saba (1991) Georgian Dictionary. Tbilisi: Merani.
4. Zedginidze, G. (2014) Javakhian Dictionary. Tbilisi: Saunje.
5. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).
6. Narozauli, S. (2015) Vlg. Arsha, Kazbegi.
7. Gonashvili, B. (2016) Dedoplistskaro.
8. Gujejiani, Ch. (2014) Mestia.

 

Agaricus arvensis Schaeff.

Agaricus arvensis

ALL

ადგილობრივი სახელწოდება
მინდვრის ქამა (1), ნეხვის სოკო (2), ქამარა სოკო (ჯავ.) (3).

აღწერა
ქუდი — სქელხორცოვანი, 8–20 სმ-მდე დიამეტრის. თავდაპირველად მრგვლად ამობურცული, შემდეგ ბრტყელი, გლუვი ზედაპირით. მოთეთრო-კრემისფერი, ზრდასთან ერთად ღია მოყავისფრო-მოყვითალო ფერის. შეხებისას ყვითლდება. ფირფიტები ხშირი, ამობურცული, კიდისკენ უფრო განიერი, ფეხთან თავისუფალი, 7–13 სმ-მდე სიგანის, თავდაპირველად თეთრი, მოთეთრო-მორუხო, მოთეთრო–მონაცრისფრო, მოგვიანებით მონაცრისფრო-რუხი, მურა-წაბლისფერი, შემდეგ მდოგვისფერი, მურა-წაბლისფერი, წაბლისფერ-მეწამული, მოიისფრო-რუხი, მოიისფრო-მოწაბლისფრო, მურა-შოკოლადისფერი ან თითქმის შავი. ფეხი — 5–10 სმ-მდე სიგრძის და 1.5–3 სმ-მდე სისქის, ცილინდრული, გლუვი, ძირისკენ გაფართოებულ-გამსხვილებული. ქუდთან ახლოს, ფეხის ზედა მესამედთან გააჩნია განიერი და საკმაოდ მოზრდილი ორშრიანი მორუხო-მოთეთრო შეფერილობის საყელო. რბილობი — მოთეთრო-მოყვითალო, ახასიათებს მოტკბო გემო. სპორები — კვერცხისებრ-ელიფსური, მოყავისფრო-მურა-მეწამული, გლუვი ზედაპირით, 7–9 X 4–6 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, ღია ადგილებში, მდელოზე, ტყის პირებში, საძოვრებზე, ბაღ-პარკებში, განსაკუთრებით ნაკელიან ნიადაგზე, ადრე გაზაფხულიდან გვიან შემოდგომამდე.
გავრცელება — საქართველოში ყველგან (3).

გამოყენება
სოკო საჭმელია, საკვებად გამოიყენება როგორც ახალი, ისე დამუჟუჟებული (1).

თიანეთი — „მინდორზე იშვიათად ვაგროვებთ ქამა სოკოს, იმიტომ რომ ცოტაა“ (5). კახეთი — „შემოდგომით იცის ბევრი მინდორში ქამა და მაშინ ვაგროვებთ“ (6). თეთრიწყარო — „ქამას მხოლოდ მინდორში ვაგროვებთ, ტყეში არა, ძალიან გემრიელია“ (7). მანგლისი — „თუ ბევრი ქამა მოვიდა, მაშინ ზამთრისთვისაც ვახმობ“ (8). მცხეთა — „ქამა განსაკუთრებით ბევრი ნაკელიან ადგილებში, მინდორში იცის“ (9).

შენიშვნა: ქამა სოკოს საქართველოს ყველა რეგიონში ცნობენ და აგროვებენ საჭმელად, ითვლება ერთერთ ყველაზე გემრიელ სოკოდ. მინდვრის ქამას და მდელოს ქამას, ორივეს ერთი სახელწოდებით — ქამათი მოიხსენიებენ და ერთმანეთისგან თითქმის ვერ ანსხვავებენ.

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. ორბელიანი, სულხან-საბა (1991) ლექსიკონი ქართული. საქ. მეცნ. აკად., ხელნაწერთა ინ-ტი. – თბილისი: მერანი.
3. ზედგენიძე, გ. (2014) ჯავახური ლექსიკონი. თბილისი: საუნჯე.
4. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).
5. ხოსიაური ვ. (2014) სოფ. ჩეკურაანთგორი, თიანეთი.
6. წიგნაძე-ბრეკაშვილი, ლ. (2015) ზემო ბოდბე, სიღნაღი.
7. ჯანიაშვილი ლ. (2014) სოფ. პანტიანი, თეთრიწყარო.
8. აფციაური ე. (2014) სოფ. შეხვეტილა, თეთრიწყარო.
9. ყველაშვილი გ. (2014) სოფ. გალავანი, მცხეთა.

Local Name
Mindvris kama (1), Nekhvis sok’o (2), Kamara sok’o (javakh.) (3).

Description
Cap: The cap is 8–20 cm across; ovate at first expanding convex, creamy white yellowing slightly with age or on bruising. Gills are free, white at first then flesh-pink, finally chocolate brown with age. Stem: The stem is 5–10 cm tall, 1.5–3 cm thick, cylindric, often slightly clavate at the base, concolorous with the cap, the ring is formed of a double membrane, the lower splitting into a star-shape around the stem. Flesh: The flesh is whitish-yellowish, taste pleasant, mushroomy. Spores: The spores are 7–9 X 4–6 µm, elliptic, smooth, brownish.
Habitat: On soils, amongst grass and in grassy places (lawns, fields), as well as in pasture or thickets. Season: Spring, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (3).

Uses
Edibility: Edible when fresh and marinated (1).

Tianeti — “We rarely gather Kama on meadows, because of its quite small amount” (5). Kakheti — “We gather Kama on meadows in autumn, because of its quite large amount; in our region it’s an exact period to gather them” (6). Tetritskaro — “We gather Kama only on meadows, not in the forest, it’s very tasty mushroom” (7). Manglisi — “If we gather Kama in a large amount, then we dry them for the winter” (8). Mtskheta — “Kama can be found in a large amount especially on a manure places, usually on meadows and pastures” (9).

Note: Kama is well known and probably most popular and recognisable mushroom in all regions of Georgia.

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Orbeliani, Sulkhan-Saba (1991) Georgian Dictionary. Tbilisi: Merani.
3. Zedginidze, G. (2014) Javakhian Dictionary. Tbilisi: Saunje.
4. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).
5. Khosiauri, V. (2014) Vlg. Chekuraantgori, Tianeti.
6. Tsignadze-Brekashvili, L. (2015) Zemo Bodbe, Sighnaghi.
7. Janiashvili, L. (2014) Vlg. Pantiani, Tetritskaro.
8. Aptsiauri, E. (2014) Vlg. Shekhvetila, Tetritskaro.
9. Kvelashvili, G. (2014) Vlg. Galavani, Mtskheta.

Russula adusta (Pers.) Fr.

Russula adusta

ALL

ადგილობრივი სახელწოდება
მურა სოკო (1), შავჩოხა-სოკო, ჩოხიო, ჩოხაშავა (იმერ.) (2).

აღწერა
ქუდი — 5–25 სმ-მდე დიამეტრის. თავდაპირველად ამობურცული, შემდეგ გაშლილი, ძაბრისებრი, გლუვი, ზოგჯერ წებოვანი ზედაპირით. მუქი მურა, მოყავისფო ელფერით. ფირფიტები ფეხის მიმართ ოდნავ დაღმავალი, ჯერ მოთეთრო, შემდეგ მონაცრისფრო-ჭუჭყისფერი. ფეხი — 3–6 სმ-მდე სიგრძის და 2–3 სმ-მდე სისქის, ქუდის ფერი ან ოდნავ ღია. რბილობი — თავიდან მოთეთრო, შემდეგ უფრო მუქი. სპორები — ხორკლიანი ზედაპირით, 7–9 X 5–8 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, ტყეში და ტყის პირებში, ზაფხულ-შემოდგომით.
გავრცელება — მთელ საქართველოში (3).

გამოყენება
საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება დამწნილებული (1).

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. მაყაშვილი, ა. (1991) ბოტანიკური ლექსიკონი: მცენარეთა სახელწოდებანი. საქ. მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – მე-3 გამოცემა. თბილისი: მეცნიერება.
3. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).

Local Name
Mura sok’o (1), Shavchokha-sok’o, Chokhio, Chokhashava (imer.) (2).

Description
Cap: The cap is 5–25 cm broad, convex to shield shaped at first, then becomes flat, smooth, sometimes slimy or sticky, brown, black or blackish. Gills are running slightly down to the stem, they are white at first, and then become darker, from pale cream to grayish. Stem: The stem is 3–6 cm tall, 2–3 cm thick, has the same colour as the cap or slightly brighter. Flesh: The flesh is white or whitish at first, then becomes darker. Spores: The spores are 7–9 X 5–8 µm, nearly globose, with low warts.
Habitat: On soils, in mixed woodland. Season: Summer, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (3).

Uses
Edibility: Edible when marinated (1).

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Makashvili, A. (1991) Botanical Dictionary. Tbilisi: Metsniereba.
3. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).

Lactarius zonarius (Bull.) Fr.

Lactarius zonarius

ALL

ადგილობრივი სახელწოდება
მიწაყარა (წოვანა) (1).

აღწერა
ქუდი — 5–12 სმ-მდე დიამეტრის. თავდაპირველად ბრტყელი, შემდეგ — ძაბრისებრ ჩაღრმავებული, ქეჩისებრი, ლორწოვანი ზედაპირით, მოყვითალო-მონარინჯისფრო, უფრო მუქი კონცენტრული რგოლებით, შეხებისას მუქდება. ფირფიტები ფეხის მიმართ დაღმავალი, მოთეთრო-მოყვითალო. ფეხი — 5–10 სმ-მდე სიგრძის და 1–2 სმ-მდე სისქის, ქუდისფერი, უფრო მუქი პატარა ჩაღრმავებებით. რბილობი — მოთეთრო ან კრემისფერი, გადატეხვისას გამოყოფს მოთეთრო რძისმაგვარ მომწარო სითხეს. სპორები — სფეროსებრი, ხორკლიანი, ღია ჟანგ-მიწისფერი, 6.5–8.5 X 5.5–6.5 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, ფოთლოვან ტყეში, უმეტესად მუხნარში, ზაფხულ-შემოდგომით.
გავრცელება — მთელ საქართველოში (2).

გამოყენება
საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება წინასწარი გათუთქვის შემდეგ, მხოლოდ დამწნილებული (1).

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).

Local Name
Mits’aq’ara (Ts’ovana) (1).

Description
Cap: The cap is 5–12 cm, at first convex then expanded, more or less deeply depressed, slightly viscid then shiny, glabrous, zoned, especially at the edge, with rather pale, dull yellow and rather rufous buff bands. Gills are subdecurrent, rather close, whitish then cream, often with faint flesh tones. Stem: The stem is 5–10 cm tall, 1–2 cm thick, slightly conical when short, white or pale to brownish from the base. Flesh: The flesh is white, flushing slightly pink when cut then graying. Milk white, slightly or slowly acrid. Spores: The spores are 6.5–8.5 X 5.5–6.5 µm, subglobose or broadly ellipsoid, with low warts.
Habitat: On soils, in leafy forests, especially in oak-forest. Season: Summer, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (2).

Uses
Edibility: Edible when marinated (must be boiled first) (1).

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).

Lactarius volemus (Fr.) Fr.

Lactarius volemus

ALL

ადგილობრივი სახელწოდება
ჭეჭკეტა (1), მჭადა (კახ.) (2), ჭადუა (ოკრიბ., იმერ., ლეჩხ.,) (3).

აღწერა
ქუდი — 5–20 სმ-მდე დიამეტრის. თავდაპირველად ამოზნექილი, შემდეგ ძაბრისებრ ჩაღრმავებული, ნაზი ბოჭკოებით დაფარული ზედაპირით, მოყავისფრო-მონარინჯისფრო. ფირფიტები ხშირი, ფეხის მიმართ ოდნავ დაღმავალი, მოთეთრო-მოყვითალო ან ღია კრემისფერი. ფეხი — 6–9 სმ-მდე სიგრძის და 1–2.5 სმ-მდე სისქის, მკვრივი, ხავერდოვანი ზედაპირით, ქუდის ფერი ან უფრო ღია. რბილობი — თეთრი ან მოთეთრო, მკვრივი, მყიფე, ახასიათებს მოტკბო გემო, ჰაერზე მუქდება, გადატეხვისას გამოყოფს მოთეთრო რძისმაგვარ წებოვან სითხეს. სპორები — სფეროსებრი, ხორკლიანი, უფერული 6.5-9.5 X 5.5-9 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, ფოთლოვან და შერეულ ტყეში, იშვიათად წიწვოვან ტყეში, ზაფხულ-შემოდგომით.
გავრცელება — მთელ საქართველოში (4).

გამოყენება
საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება როგორც ახალი, ისე დამწნილებული და დამუჟუჟებული. ზოგან მას მჭადას (ჭადილოს) ეძახიან (1).

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. მაყაშვილი, ა. (1991) ბოტანიკური ლექსიკონი: მცენარეთა სახელწოდებანი. საქ. მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – მე-3 გამოცემა. თბილისი: მეცნიერება.
3. ღლონტი, ალ. (1974) ქართულ კილო-თქმათა სიტყვის კონა. თბილისი: განათლება.
4. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).

Local Name
Ch’ech’k’et’a (1), Mch’ada (kakh.) (2), Ch’adua (okrib., imer., lechkh.,) (3).

Description
Cap: The cap is 5–20 cm, at first convex with an inrolled margin, becoming flat, with a central depression, shallowly vase-shaped, or (rarely) with a slight bump over the disc, the margin even, smooth or slightly wrinkled, but usually finely velvety to the touch, at least when young, brownish orange, orangish brown, or sometimes lighter, sometimes darker. Gills are attached to the stem or running slightly down it, close, creamy white, discoloring brown where injured, often forking near the margin. Stem: The stem is 6–9 cm tall, 1–2.5 cm thick, colored like the cap or paler, equal or tapering to base, smooth, solid. Flesh: The flesh is white, staining slowly brown when sliced. Milk white, copious, sometimes becoming brownish on exposure to air, staining tissues brown, staining white paper brown, taste mild. Spores: The spores are 6.5–9.5 X 5.5–9 µm, subglobose or broadly ellipsoid, with low warts, colourless.
Habitat: On soils, in mixed woodland, mostly in leafy and rarely in coniferous forests. Season: Summer, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (4).

Uses
Edibility: Edible when fresh and marinated. In some regions of Georgia this mushroom is also known under the name of Mch’ada or Ch’adilo (1).

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Makashvili, A. (1991) Botanical Dictionary. Tbilisi: Metsniereba.
3. Ghlonti, A. (1974) Dictionary of the Georgian Dialects. Vol. I. Tbilisi: Ganatleba.
4. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).

Lactarius vellereus (Fr.) Fr.

Lactarius vellereus

ALL

ადგილობრივი სახელწოდება
სავარცხელა (1).

აღწერა
ქუდი — 5–25 სმ-მდე დიამეტრის. თავდაპირველად ბრტყლად ამობურცული, შემდეგ ძაბრისებრ ჩაღრმავებული, ქეჩისებრი, ზოგჯერ ბუსუსებიანი ზედაპირით, მოჟანგისფრო ლაქებით, მოთეთრო ან ღია კრემისფერი. ფირფიტები მეჩხერი, ფეხის მიმართ ოდნავ დაღმავალი, მოთეთრო ან ღია კრემისფერი. ფეხი — 2–9 სმ-მდე სიგრძის და 2–5 სმ-მდე სისქის, მაგარი და მკვრივი, ბუსუსებიანი ზედაპირით. რბილობი — თეთრი, მაგარი და მკვრივი, გადატეხვისას გამოყოფს მოთეთრო რძისმაგვარ სითხეს, ახასიათებს მეტად მწარე გემო. სპორები — სფეროსებრი, წვრილხორკლიანი, უფერული 7.5–9.5 X 6.5–8.5 მკმ.
ჰაბიტატი — იზრდება ნიადაგზე, წიწვოვან და ფოთლოვან ტყეში, ზაფხულ-შემოდგომით.
გავრცელება — მთელ საქართველოში (2).

გამოყენება
საჭმელ სოკოდ ითვლება, საკვებად გამოიყენება წინასწარი გათუთქვის შემდეგ, მხოლოდ დამწნილებული (1).

წყარო
1. ნახუცრიშვილი, ი. (2007) საქართველოს სოკოები. თბილისი: ბუნება პრინტი.
2. ნახუცრიშვილი, ი., ყანჩაველი, ქ. და სხვ. (1986) საქართველოს სპოროვან მცენარეთა ფლორა (კონსპექტი). საქ. სსრ მეცნ. აკად., ნ. კეცხოველის სახ. ბოტანიკის ინ-ტი. – თბილისი: მეცნიერება (რუსულად).

Local Name
Savartskhela (1).

Description
Cap: The cap is 5–25 cm, soon deeply depressed, velvety or tomentose, white but often mottled pale ochraceous cream when old. Gills are decurrent, narrow, very distant, sometimes forking slightly near the stipe, whitish or ochraceous cream. Stem: The stem is 2–9 cm tall, 2–5 cm thick, quite firm, pruinose, white then a dingy pale ochraceous cream. Flesh: The flesh is hard, white to yellowish cream. Milk white, often abundant, very acrid. Spores: The spores are 7.5–9.5 X 6.5–8.5 µm, nearly globose or broadly ellipsoid, with very low warts, colourless.
Habitat: On soils, in mixed woodland, both in leafy and coniferous forests. Season: Summer, autumn.
Distribution: All regions of Georgia (2).

Uses
Edibility: Edible when marinated (must be boiled first) (1).

References
1. Nakhutsrishvili, I.G. (2007) Fungi of Georgia. Tbilisi: Buneba Printi.
2. Nakhutsrishvili, I.G., et al. (1986) Flora of Spore-producing Plants of Georgia (Summary). Tbilisi: Metsniereba (Russian).